Den här månaden verkar ha motivet galet. Jag tror jag är galen. Håller på och budar på en lägenhet. Jag är nervös (och lite rädd) för att jag ska få den. Samtidigt är jag nervös (och rädd) för att jag inte ska få den. Kanske har det att göra med att det är ganska mycket pengar som står på spel i bostadsköpande? Kanske är det för att jag inte riktigt är säker på att det är på den platsen jag vill bo? Även ifall lägenheten är underbar! Jobbigt att va så konfunderad. Vi får se hur det blir på måndag. Då ska de andra intressenterna anmäla sitt intresse. Jag är iaf den enda budgivaren sedan i torsdags.
Angående galenhet i allmänhet så fikade jag med Jey idag. Mysigt. Något vi gör på tok för sällan. Under hela fikat satt en kille och en tjej snett bakom Jey och tjuvlyssnade på i stort sett allt vi sa. De smålog åt tokigheter och humor och himlade med ögonen åt det de tyckte var dumt prat. Lite lätt irriterande. Kunde de inte ha talat med varann istället? Jag tänker...såklart... på vad det kan komma sig. Är det så att vi unga idag inte längre känner samma behov att att utrycka oss verbalt i sociala sammanhang utanför internet? Jag vet inte hur många tävlingar/informationshänvisningar/reklam/tyck till-artiklar jag läst om som hänvisar till facebook. Det blir så uppenbart hur mycket vi idag behöver använda oss av det. Eller behöver vi verkligen det? Det har nu gått 19 dagar in i februari och jag känner skrämmande nog en skarp saknad efter facebook. Jag är lite ifrånkopplad från vad som händer och sker. När jag talar med en del vänner så tenderar deras meningar att börja med "Jag läste på Facebook att Blabla har en ny kille" eller " visste du att Bla var gravid igen? Jag såg det på facebook". Har vi blivit för bekväma för att dela information över en fika/telefon? Kanske har mina och Jeys fikagrannar redan twittrat eller bloggat om vårt samtal (precis som jag gör nu). Vad är nästa steg?
-Grattis Bla! Jag såg du skulle bli pappa!
-Va? Nä, det vet jag inget om...
-Jo! Fan, mannen! Du måste logga in på fejjan ibland, Blabla taggade dig på en ultraljudsbild.
*rys* Huva! Hemska tanke.
Nä nu är jag disträ, klockan är mitt i natta och flummet i mitt huvud har tagit över. Bäst att sova, nattis!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar