Kungen Emil

Ibland tror han att han bestämmer, min älskade Emil. Han styr och ställer och viftar med tassarna åt mig och Ida när vi inte tar befallningar. Ofta vänder vi andra kinden till men idag fick Ida markera. Han tog över leken med vippan under mattan. Ida blev så arg att hon örfilade och bet honom i örat. Vet hut! Emil la sig platt direkt! Vet han inte att ha lever i ett matriarkat? Men i hans värld så är han kung! Han har något kungligt över sig när han lägger den sidan till. Se här





Min herre på täppan med en lugn och trygg blick. Såklart ligger han på mitt ben för att visa sin överlägsenhet. Tyvärr är han fortfarande för harig för att ligga på min mage... Det är väl sådant man har undersåtar till?

// kram Ida Emil och M(atte)